Yttrotantalit-(Y)

Undersökningar av förmodade syntetiska motsvarigheter har gett olika strukturmodeller: en med samarskitliknande cell och en med wolframitliknande cell. De är inte direkta strukturbestämningar av oförändrat naturligt mineral. Därför ändrades namnets IMA-status från Rn, omdöpt, till Q. Inte heller tillhörigheten till en bestämd strukturgrupp är säker.

Ytterby på Resarö, Finbo och Broddbo vid Falun samt Skuleboda i Västergötland finns bland de äldre svenska förekomsterna. Från Ytterby redovisas associationer med albit, granat, topas och fergusonit. Mineralet förekommer som en sällsynt beståndsdel i granitpegmatit, men närstående yttrium-, niob- och tantaloxider kräver särskild analys för att skiljas åt.

Materialet är svart till brunsvart och kan vara rödbrunt i tunna, genomskinliga fragment. Hårdheten är 5–5,5 och uppmätt densitet 5,7(2) g/cm³. Glansen varierar från halvmetallisk till glas- eller fettartad. Spaltningen är otydlig och brottet småmussligt.

IMA-listan behåller formeln (Y,U,Fe2+)(Ta,Nb)(O,OH)4. En ren idealisering till YTaO4 diskuteras i den moderna nomenklaturstudien, men den löser inte strukturproblemet eller bekräftar en självständig art. Äldre uppgifter om ortorombisk symmetri och släktskap med formanite-(Y) är därför osäkra. Referensbladets pulverdiagram från Ytterby gäller dessutom material upphettat vid 1000 °C i en timme.