Trigonit

Kristallerna är tillplattade och kan nå omkring 5 mm. Kombinationen av flera kristallytor kan ge en trekantig omkrets; formen innebär inte trigonal symmetri. Spaltningen är perfekt efter {010} och god efter {101}, medan brottet är ojämnt.

I strukturen binds manganoktaedrarnas sex syreatomer till arsenitgrupper så att ett sammanhängande nätverk bildas. Blyatomerna knyts till nätverket genom bly–syrebindningar. Arseniken är trevärd: grupperna är arseniter och ska inte sammanblandas med arsenaternas femvärda arsenik.

Formeln innehåller en protonerad arsenitgrupp, AsO2OH, utöver två AsO3-grupper. Pertlik tolkade ett syreläge som bara var direkt bundet till arsenik som givare i en vätebindning. Det är en strukturell tolkning och innebär inte att mineralet innehåller fritt vatten mellan kristallskikten.

Trigonit är dokumenterat i Långbans metamorfa järn- och manganförekomst. Till de angivna följeslagarna hör gediget bly, dixenit, hausmannit, finnemanit, rouseit, dolomit och baryt. Mineralassociationen ger ingen ensam bestämning av den exakta temperaturen eller bildningsföljden.

Namnet kommer från grekiskans ord för triangel och syftar på kristallernas kontur. Arten beskrevs 1920. Typmaterial finns vid Naturhistoriska riksmuseet. Den senare röntgenundersökningen fastställde monoklin symmetri i rymdgruppen Pn.