Sverigeit

Mineralet har beskrivits från Långbans varp tillsammans med mimetit, jakobsit, manganhaltig kalcit och amfibol. En gångassociation har föreslagits som möjlig, men varpfyndet ger inte ett säkert läge i gruvan eller en fullständig bildningsföljd.

Beryllium- och kiseltetraedrar delar hörn och bildar kedjor av tre- och fyrledade ringar. Tennets syreoktaedrar och mangan–magnesiumpolyedrar knyter ihop kedjorna. Natrium har fyra kortare syrebindningar i en kvadratisk plan ordning och fyra längre bindningar.

Den aktuella idealformeln har två manganjoner. Analyserat naturmaterial innehåller även betydande magnesium, vilket förklarar att äldre referensblad visar både mangan och magnesium i formeln. En provanalys och en idealisk ändledsformel fyller olika funktioner och ska inte blandas ihop.

Kristallerna är högst ett par millimeter stora och ofta utdragna längs c-axeln. De kan också bilda oregelbundna plattlika partier. Perfekt spaltning finns i {010}, med ytterligare två tydliga spaltningar. Glasglansen på spalt- och brottytor kontrasterar mot matta kristallytor.