Stibarsen

Röntgenanalysen 1991 stöder en helt eller delvis ordnad fördelning av arsenik och antimon. Stibarsen är därmed en förening med formeln SbAs, inte bara ett namn för en godtycklig blandning av de två grundämnena. Intensiteter från ordnade och oordnade strukturmodeller jämfördes med publicerade pulverdata.

Stibarsen är ofta grafiskt sammanväxt med arsenik eller antimon i avblandningstexturer. De böjda lamellerna har perfekt spaltning i en riktning. För ett undersökt arsenikhaltigt prov föreslogs avblandning från paradokrasit som en möjlighet. Det är en tolkning av ett särskilt material, ingen fastställd bildningshistoria för alla förekomster.

Namnet förenar antimonets latinska namn stibium med arsenik. Äldre benämningen allemontit har använts för material som krävt omprövning; den ska inte automatiskt behandlas som en entydig modern art. Arsenik, arsenolit, antimon, antimonit och flera oxidationsprodukter förekommer i de sammanställda associationerna, men alla hör inte nödvändigtvis till samma Varuträskprov.