Spodumen

Spodumen kristalliserar monoklint. Kristallerna är ofta tillplattade prismor med längsgående strimmighet. Två goda spaltningar möts i en vinkel nära en rät vinkel, omkring 87°. Mineralet är sprött, med ojämnt till delvis mussligt brott.

Hårdhet, spaltning och densitet bör bedömas tillsammans. Ljust massivt material kan kräva analys för att skiljas från andra pegmatitmineral. IMA:s lista anger artstatus A med noteringen 1962 s.p.; detta ska inte förväxlas med mineralets första beskrivning, som listan knyter till Sverige år 1800.

Litiumrika granitpegmatiter är en huvudmiljö. Handbook nämner även aplit och gnejs. Kvarts, albit, petalit, beryll och litiumglimmer ingår i den sammanställda associationslistan. Förekomst i samma pegmatit behöver inte betyda att mineralen bildades samtidigt.

SGU skiljer mellan primär spodumen och spodumen som bildats tillsammans med kvarts vid omvandling av petalit i Varuträsk. Sammanväxningen kallas squi. Att skilja sådana texturer från en ursprunglig spodumenkristall ger därför information om pegmatitens utveckling, inte bara om dess litiuminnehåll.

På Utö beskriver SGU spodumen nära kontakterna i pegmatitgångarna vid Nyköpingsgruvan. Vid Varuträsk finns både primär spodumen och kvartsrik omvandlingsprodukt efter petalit. SGU:s gruvkarta särredovisar spodumen och petalit inom pegmatiten.

SGU:s historik berättar att Arfwedson påvisade litium även i spodumen från Utö efter arbetet med petalit. Varuträsk gav senare material för utvinning av litiummineral. Historiska fynd och äldre utvinning av litiummineral innebär inte att någon viss nutida förekomst är brytvärd.