Philolithit

Tavlorna blir upp till 0,3 millimeter stora. Optiskt observerad sektortvillingbildning delar dem i fyra områden kring c-axeln. Strecket är vitt och brottet mussligt. Mineralet är sprött. Trots den tetragonala kristallstrukturen uppvisar det avvikande tvåaxliga optiska egenskaper. Den optiska avvikelsen är ingen grund för att byta kristallsystem.

Kedjor av MnO6-oktaedrar löper parallellt med riktningarna [110] och [1-10]. Oktaedrarna delar motstående kanter. Strukturbestämningen beskriver ett öppet, gallerliknande ramverk med en anjonpackning besläktad med kubisk tätpackning. Den sammansatta kemin omfattar olika mangan–magnesiumpositioner i det undersökta materialet; den äldre provformeln är därför mer detaljerad än dagens idealformel.

Philolithit förekommer mycket sällsynt i den metamorfa järn–manganmalmen i Långban. Gediget bly och gedigen koppar, mendipit, braunit, hausmannit, pyrokroit, manganhaltig flogopit, allaktit och kalcit anges som associationer. Namnet förenar grekiska ord för att älska och sten och hedrar organisationen Friends of Mineralogy.