Mineral
Parwelit
IMA-namn: Parwelite
Parwelit är ett gulbrunt manganmineral från Långban, med antimon, arsenik och kisel i samma komplexa oxidstruktur. Korta prismatiska kristaller förekommer i omkristalliserad manganhaltig karbonatmalm. Strukturen är besläktad med fluoritens genom ett ordnat underskott av anjoner.
- Kemisk formel:
- Mn2+10
Sb5+2 As5+2 Si2 O24 - Mineralgrupp:
- Manganhaltigt arsenat–antimonat med silikat
- Typlokal
- TyplokalLångbanSverige
- Färg:
- Gulbrun, orange eller ljust brun, ibland svagt olivtonad
- Glans:
- Subdiamantglans till oljig
- Hårdhet (Mohs):
- 5,5
- Densitet (g/cm³)Densitet (g/cm³)beräknad:
- 4,62 (uppmätt); 4,64
- Kristallsystem:
- Monoklint; Aa enligt referensbladet
- Transparens:
- Genomskinlig till genomlysande
Fler egenskaper
- Kristallsystem:
- Monoklint; Aa enligt referensbladet
- Transparens:
- Genomskinlig till genomlysande
Mineral och grundämnen
Kristaller i manganhaltig karbonat
Långbans parwelit hör till en högtempererad skarnassociation i omkristalliserad manganhaltig karbonatmalm. Långbanit, spessartin, hausmannit, berzelit och karyinit anges som följeslagare. De rundade, kortprismatiska kristallerna kan bli omkring en centimeter och har ett utdraget rombformat tvärsnitt.
En struktur med anjonvakanser
Parwelitens struktur är besläktad med fluoritens och har tomma anjonplatser. En strukturell omtolkning 2008 jämförde parwelit med bixbyit, braunit och braunit II utifrån sådana koordinationsdefekter. Det är en jämförelse mellan olika strukturer, inte en uppgift om att mineralen är samma art.
Glans, spaltning och brott
Kristallerna har en svag till måttlig spaltning efter {010} och är spröda, med ett närmast mussligt brott. Streckfärgen är ljust brunorange. Glansen är oljig till subdiamantisk.
Alexander Parwel och Långbananalyserna
Namnet hedrar kemisten Alexander Parwel vid Naturhistoriska riksmuseet, som analyserade mineralet och många andra Långbanmineral. Typmaterial finns i Stockholm under NRMS 26758 och i Washington under 120065. Den moderna idealformeln skiljer femvärd arsenik och antimon från det tvåvärda manganet.
Systematik och namn
- IMA-status:
- A — Approved
Källor och vidare läsning (4)
- IMA–CNMNC: The New IMA List of Minerals, September 2026
- Stenkartan: låst TL-NAME-1, verifierade svenska namn och internationella identiteter
- Handbook of Mineralogy: parwelite
- Bevan & Martin (2008): The role of the coordination defect: fluorite-related minerals including parwelite