Parwelit

Långbans parwelit hör till en högtempererad skarnassociation i omkristalliserad manganhaltig karbonatmalm. Långbanit, spessartin, hausmannit, berzelit och karyinit anges som följeslagare. De rundade, kortprismatiska kristallerna kan bli omkring en centimeter och har ett utdraget rombformat tvärsnitt.

Parwelitens struktur är besläktad med fluoritens och har tomma anjonplatser. En strukturell omtolkning 2008 jämförde parwelit med bixbyit, braunit och braunit II utifrån sådana koordinationsdefekter. Det är en jämförelse mellan olika strukturer, inte en uppgift om att mineralen är samma art.

Kristallerna har en svag till måttlig spaltning efter {010} och är spröda, med ett närmast mussligt brott. Streckfärgen är ljust brunorange. Glansen är oljig till subdiamantisk.

Namnet hedrar kemisten Alexander Parwel vid Naturhistoriska riksmuseet, som analyserade mineralet och många andra Långbanmineral. Typmaterial finns i Stockholm under NRMS 26758 och i Washington under 120065. Den moderna idealformeln skiljer femvärd arsenik och antimon från det tvåvärda manganet.