Stenkartan är i en tidig version och utvecklas fortfarande :) · Kontakt: info@stenkartan.se

Nytt: berggrundsobservationer och över 600 platsartiklar i Norbergs kommun. Utforska Norberg

Mineral

Parwelit

IMA-namn: Parwelite

Parwelit är ett gulbrunt manganmineral från Långban, med , och kisel i samma komplexa oxidstruktur. Korta prismatiska kristaller förekommer i manganhaltig karbonatmalm. Strukturen är besläktad med fluoritens genom ett ordnat underskott av anjoner.

Kemisk formel:
Mn2+10Sb5+2As5+2Si2O24
Mineralgrupp:
Manganhaltigt arsenat–antimonat med silikat
Typlokal
  • TyplokalLångbanSverige
Färg:
Gulbrun, orange eller ljust brun, ibland svagt olivtonad
Glans:
Subdiamantglans till oljig
Hårdhet (Mohs):
5,5
Densitet (g/cm³):
4,62 (uppmätt); 4,64
Kristallsystem:
Monoklint; Aa enligt referensbladet
Transparens:
Genomskinlig till genomlysande
Fler egenskaper
Kristallsystem:
Monoklint; Aa enligt referensbladet
Transparens:
Genomskinlig till genomlysande

Kristaller i manganhaltig karbonat

Långbans parwelit hör till en högtempererad skarnassociation i omkristalliserad manganhaltig karbonatmalm. Långbanit, spessartin, , berzelit och karyinit anges som följeslagare. De rundade, kortprismatiska kristallerna kan bli omkring en centimeter och har ett utdraget rombformat tvärsnitt.

En struktur med anjonvakanser

Parwelitens struktur är besläktad med fluoritens och har tomma anjonplatser. En strukturell omtolkning 2008 jämförde parwelit med bixbyit, och braunit II utifrån sådana koordinationsdefekter. Det är en jämförelse mellan olika strukturer, inte en uppgift om att mineralen är samma art.

Glans, spaltning och brott

Kristallerna har en svag till måttlig efter {010} och är spröda, med ett närmast mussligt brott. Streckfärgen är ljust brunorange. Glansen är oljig till subdiamantisk.

Alexander Parwel och Långbananalyserna

Namnet hedrar kemisten Alexander Parwel vid Naturhistoriska riksmuseet, som analyserade mineralet och många andra Långbanmineral. finns i Stockholm under NRMS 26758 och i Washington under 120065. Den moderna idealformeln skiljer femvärd arsenik och antimon från det tvåvärda manganet.

Systematik och namn
IMA-status:
A — Approved
Källor och vidare läsning (4)

Lexikon & Guide

På stor skärm: dra rubriken eller använd piltangenter när rubriken har fokus. Fler alternativ finns under Storlek och placering.

Storlek och placering