Dixenit

Namnet dixenit kommer från grekiska ord för ”två” och ”främling”. När Gustaf Flink beskrev mineralet 1920 syftade namnet på den då ovanliga kombinationen av kiselföreningar och arsenikföreningar i samma mineral.

Även enligt den moderna formeln har dixenit en ovanlig kemisk sammansättning. Dixenit innehåller både silikat, arsenat och arsenit, tillsammans med bland annat mangan, järn och koppar. Samma grundämne — arsenik — förekommer dessutom i två olika kemiska former, där atomerna har olika elektrontillstånd i bindningarna.

Strukturen innehåller flera olika lager. Vissa liknar lager i det närstående mineralet hematolit, medan en annan del innehåller en ovanlig grupp av koppar och arsenik.

Det här går inte att se på den mörka färgen eller glansen. Ett rödbrunt aggregat från Långban kan vara en ledtråd, men mineralets verkliga särart ligger i den kristallkemiska uppbyggnaden.

Dixenit är beskrivet från Långbans metamorfoserade järn–manganmalm och förekommer tillsammans med bland annat adelit, hematit, magnussonit och gediget bly, alltså naturligt förekommande bly i elementär form. De olika följeslagarna sätter mineralet i ett tydligt lokalt sammanhang.

Den ovanliga kombinationen av arsenit-, arsenat- och silikatgrupper blir tydlig först när sammansättning och kristallstruktur undersöks.