Åskagenit-(Nd)

De grovt prismatiska eller tillplattade kristallerna når cirka 1 × 4 cm. Mineralet är sprött, ger brun streckfärg och mussligt brott; spaltning observerades inte. Det naturliga materialet är optiskt isotropt trots släktskapet med monoklina epidotmineral. Den svaga radioaktiviteten har förstört den ursprungliga långräckviddiga ordningen.

Efter en timmes upphettning till 600 °C i kväve gav provet ett monoklint diffraktionsmönster. Den beräknade densiteten för det upphettade materialet är 4,375 g/cm³, jämfört med 3,737(5) g/cm³ uppmätt på det metamiktiska provet. Laboratorietemperaturen anger behandlingen, inte mineralets bildningstemperatur i pegmatiten.

Materialet samlades i början av 1900-talet i ett litet brytningsrum vid Åskagen, nära Torskebäcken öster om Filipstad. Pegmatiten innehåller även kalifältspat, kvarts, bastnäsit, torit, brookit och gadolinit-(Y). Suffixet Nd anger att neodym dominerar över de andra sällsynta jordartsmetallerna på den aktuella strukturplatsen.

Idealformeln skiljer tvåvärt mangan och trevärt järn från de övriga huvudbeståndsdelarna. Den uppmätta sammansättningen innehåller även andra grundämnen och hydroxyl. Ett kristallfragment kan därför inte artbestämmas säkert enbart från svart färg, hårdhet eller ett neodyminnehåll.