Mineral
Åsgruvanit-(Ce)
IMA-namn: Åsgruvanite-(Ce)
Åsgruvanit-(Ce) förenar REE, silikat, arsenit, karbonat och halogener i en ovanlig struktur. Typmaterialet kommer från Åsgruvan vid Norberg. En tidigare iakttagelse av mycket små korn i Östanmossa kunde kompletteras när större korn från Åsgruvan möjliggjorde en fullständig beskrivning.
- Kemisk formel:
- Ce16
Ca5 Al (SiO4)6 (AsO3)8 (CO3)2 Cl4 F3 (OH)2 - Mineralgrupp:
- REE-silikat med arsenit- och karbonatgrupper
- Typlokal
- TyplokalÅsgruvanSverige
- Färg:
- Grågrön till nästan färglös
- Glans:
- Glas- till fettglans
- Hårdhet (Mohs)Hårdhet (Mohs)uppskattad från polerhårdhet:
- 4–5
- Densitet (g/cm³)Densitet (g/cm³)beräknad:
- 4,79(1)
- Kristallsystem:
- Trigonalt
Fler egenskaper
- Kristallsystem:
- Trigonalt
Dokumenterade platser
1 platser
1 av 1 platser har kartunderlag.
Mineralresurs
Östanmossgruvan
Norberg, Västmanlands län
SGU:s Mineralresurser registrerar Östanmossgruvan i Norberg kommun. Förekomsttyp i källan: Iron oxide. Status i källan: closed mine/quarry. Angiven huvudråvara: Fe;
Dokumenterad mineralförekomst
Visa plats- Visa plats
Östanmossgruvan
Mineralresurs · Norberg, Västmanlands län
- Spaltning:
- Tydlig efter {001}, svagare efter {100}
Mineral och grundämnen
Två fyndsammanhang, ett typmaterial
Vid Östanmossa hade korn på 10–40 µm först uppmärksammats. Från Åsgruvan beskrivs oregelbundna, ibland långsträckta korn upp till 400 µm. Åsgruvan är typlokalen enligt IMA-meddelandet. Östanmossa är en separat belagd förekomst.
Kornen sitter i en kalcitdominerad miljö som är yngre än den ursprungliga karbonat- och skarnmassan. Författarna knyter detta till sprickfyllande kalcit och sena mineralreaktioner. Associerade faser omfattar dolomit, gadolinit och ett dollaseitliknande allanitmineral; det senare är inte automatiskt en kemiskt entydig dollaseitart.
Arsenit och strukturens halogener
Strukturen består av två växlande lager och rymmer tunnelartade drag. Formeln i IMA-listan skriver Cl4F3, medan den fullständiga beskrivningen skriver Cl3(ClF3): antalet klor- och fluoratomer är detsamma. Arseniken beskrivs som trevärd i arsenitgrupper, inte som arsenat.
Omvandlade partier i vissa korn har lägre klorhalt, högre fluorhalt och lägre kalciumhalt. Författarna tolkar låga analyssummor som möjlig vattenupptagning. Tolkningen gäller de undersökta kornen; vatten och koldioxid bestämdes inte direkt. Även densiteten är beräknad och hårdheten uppskattad.
Systematik och namn
- IMA-status:
- A — Approved
Källor och vidare läsning (4)
- IMA/CNMNC: The New IMA List of Minerals, september 2026
- Stenkartans låsta svenska mineralnamn, TL-NAME-1
- Taddei et al. 2025: Åsgruvanite-(Ce), occurrence, chemistry and structural topology
- CNMNC Newsletter85: Åsgruvanite-(Ce), IMA2025-004