Ryolit

Ryolit är felsisk, vilket här beskriver en kiseldioxidrik vulkanisk bergart där kvarts och fältspat är viktiga komponenter. Relationen till granit handlar om sammansättning och klassifikation; den innebär inte att bergarterna ska ha samma utseende. I ryolitens mycket finkorniga grundmassa kan mineralen vara svåra att skilja med blotta ögat.

I fält

Börja med att avgöra om du ser en sammanhängande tät eller porfyrisk bergart, eller om stenen huvudsakligen består av vulkaniska fragment. Flödesbandning kan tala för lava, medan mycket aska och pimpstensfragment pekar mot tuff eller annan fragmentrik vulkanisk bergart. Tät ryolit och dacit kan däremot kräva kemisk analys för säker åtskillnad.

Kvarts- och fältspatströkorn i en finkornig grundmassa stödjer en porfyrisk felsisk vulkanit. Följ också kontakter och vulkaniska strukturer i omgivningen. Det kan hjälpa vid tolkningen, men det skiljer inte säkert ryolit från dacit eller starkt omvandlad felsisk metavulkanit.

Ryolit och granit kan ha liknande huvudkemi men helt olika kornstorlek eftersom de stelnat i olika miljöer.

När gammal ryolit blivit omvandlad

I äldre berggrund kan ryolit ha metamorfoserats och fått ny mineralogi och struktur. Då används ofta mer specifika metatermer när den vulkaniska protoliten kan visas.

Dacit ligger nära ryolit men har i regel lägre kiselsyra och större plagioklasdominans. Tät ryolit och dacit kan vara svåra att skilja i fält och kan kräva kemisk analys.

Granit: Djupbergart med liknande felsisk huvudkemi.

Tuff: Kan bildas i samma vulkansystem men består av utbrottsfragment.

Porfyr: Porfyrisk beskriver stora kristaller i finare grundmassa; det är inte synonymt med ryolit.

Dokumenterade svenska ryoliter

SGU:s berggrundsobservationer innehåller porfyriska ryoliter och metaryoliter i den svekofenniska berggrunden. I de dokumenterade observationerna förekommer flera färger, bland annat grått, rött och mörka nyanser. Exemplen visar variation, inte ett nationellt färgkriterium för bergarten.

Magma med hög kiseldioxidhalt är ofta trögflytande. Ryolit kan bilda lavaflöden och kupolformade lavadomer, men samma typ av magmasystem kan också ge explosiva utbrott och stora mängder aska och pimpsten.

Det betyder att ryolit och tuff kan höra till samma vulkaniska system men representera olika material: ryolit är en sammanhängande vulkanisk bergart, medan tuff byggs av utbrottsfragment.

Granit stelnar långsamt på djupet och blir grovkornig. Ryolit stelnar vid eller nära jordytan och blir därför finkornig eller glasig. Den kristallina delen är rik på kvarts och fältspat, medan mörka mineral normalt är mindre vanliga.

Större kristaller av kvarts och fältspat, så kallade strökorn, kan ligga i en tät och finkornig grundmassa. Då är bergarten porfyrisk, men vissa ryoliter saknar tydliga strökorn. Färgen kan variera och är inte diagnostisk: varken rött, grått eller mörkt utseende fastställer ryolit.