Metabasit

Metabasit är ofta mörkgrön, grå eller svart. Den kan vara massiv, ha riktade mineral i en foliation eller vara bandad. Ursprungliga gångkanter, vulkaniska strukturer eller magmatiska korn kan ibland finnas kvar, men i starkt omvandlade partier kan de vara nästan helt borta.

Därför är ”metabasit” ett bredare fältbegrepp än ett exakt mineralogiskt namn.

I fält

Om den mörka metamorfa bergarten kan följas tillbaka till en äldre gång eller lava blir ursprunget mycket lättare att förstå. Jämför mindre omvandlade delar med partier där kornen har omkristalliserats och nya mineral har bildats. Om det ursprungliga magmatiska sammanhanget inte går att visa bör termen metabasit användas försiktigt.

Amfibol, plagioklas, klorit eller epidot tillsammans med metamorf struktur kan stödja en mafisk metamorf tolkning, men grön eller mörk färg bevisar inte metabasit. Bevarad grov magmatisk kornstruktur kan tala för metagabbro, medan omkristallisation till hornblände och plagioklas kan tala för amfibolit. I starkt omvandlade partier kan den exakta protoliten ändå vara omöjlig att avgöra i handprov.

En metabasit kan vara samma gamla diabasgång eller basaltlava som går att följa i mindre omvandlad berggrund, men mineralen och strukturen har ändrats under en senare metamorf händelse.

Metabasit eller amfibolit?

Amfibolit avgränsas framför allt genom metamorf mineralogi och struktur och är typiskt rik på hornblände och plagioklas. Metabasit avgränsas genom en mafisk magmatisk protolit. Begreppen överlappar men är inte synonymer; en amfibolit behöver inte ha en säkert känd magmatisk protolit.

I omvandlade gångsvärmar och vulkaniska bälten kan det vara värdefullt att följa hur en välbevarad diabas eller basalt gradvis övergår i metabasit.

Grönsten behöver sitt sammanhang

Grönsten förekommer som ett bredare eller äldre fältnamn i nordisk karttradition. Det är inte en exakt synonym till metabasit. Metagabbro anger mer specifikt omvandlad gabbro och kan fortfarande visa delar av den ursprungliga grova kornstrukturen.

Amfibolit: Mer mineralogiskt avgränsad metamorf bergart.

Diabas: En möjlig basisk protolit före metamorfosen.

Basalt: En möjlig vulkanisk mafisk protolit.

Gabbro: En möjlig mafisk djupbergsprotolit.

Svenska exempel med olika struktur

SGU beskriver metabasiter i Striberg–Noraområdet och redovisar både bandade och homogena eller intrusiva metabasiter i modern Bergslagenkartering. Metabasiterna i dessa svenska kartbeskrivningar har varierande struktur. Att metabasiter förekommer i ett malmgeologiskt område innebär inte att metabasit i sig tyder på mineralisering eller lovar mineralfynd.

Basalt är en vulkanisk bergart, diabas eller dolerit en gångbergart och gabbro en djupbergart. Alla kan vara mafiska protoliter till metabasit. Under metamorfos omkristalliserar de och kan få olika mineralblandningar beroende på ursprungssammansättning, omvandlingsgrad och vätskor.

Mineralen förändras med metamorfosgraden

Klorit, epidot, amfibol, plagioklas, pyroxen och granat kan förekomma i olika kombinationer. Vilka mineral som dominerar beror på tryck, temperatur, vätskor och den ursprungliga bergartens sammansättning.

Metabasit säger inte heller vid exakt vilka tryck- och temperaturförhållanden omvandlingen skedde. Samma basiska ursprungsbergart kan få olika mineralblandningar beroende på hur stark metamorfosen blev.