Amfibolit

På en färsk yta kan du leta efter mörka, ofta avlånga amfibolkorn tillsammans med ljusare plagioklas. Om dessa mineral ligger tydligt riktade eller bergarten är bandad är det ytterligare en ledtråd till metamorf omvandling. Mörk gabbro och diabas kan likna amfibolit, så handprovet räcker inte alltid för säker bestämning.

Hornblände tillsammans med plagioklas kan hjälpa att skilja en kristallin amfibolit från mycket finkornig basalt eller metabasit. Följ också mineralens riktning över hällen: en gemensam orientering stödjer metamorf omvandling. En massiv struktur utesluter däremot inte amfibolit, och observationerna bevisar varken basaltisk protolit eller en exakt metamorf facies.

Amfibolit är en bergart, amfibol är en mineralgrupp och hornblände är ett mineralnamn inom den gruppen. Amfibolitfacies beskriver metamorfa förhållanden, inte en särskild bergartsidentitet.

Gabbro, diabas eller amfibolit?

Mörk gabbro och diabas kan likna amfibolit. Bevarad magmatisk kornstruktur kan tala för gabbro eller metagabbro, alltså omvandlad gabbro. Tydlig metamorf omkristallisation och rikligt med hornblände tillsammans med plagioklas talar för amfibolit, men gränsen kan vara svår när omvandlingen är stark.

I svårbedömda fall räcker inte handprovet. Ett tunt bergartssnitt som studeras i mikroskop, tunnslip, eller annan mineralogisk undersökning kan behövas för att avgöra om den mörka bergarten verkligen är amfibolit.

Ursprung och mineralogi ger olika namn

Metabasit betonar en mafisk magmatisk ursprungsbergart, medan amfibolit framför allt beskriver den metamorfa mineralogin och strukturen. En metabasit kan vara amfibolitisk, men namnen är inte synonymer. Inte heller metagabbro och amfibolit är samma begrepp: det första namnet anger ett gabbroursprung.

Gabbro: Magmatisk protolit kan ge amfibolit efter metamorfos.

Metabasit: Bredare protolitbaserad metamorf term.

Amfibolit i Sverige

SGU:s svenska berggrundsobservationer innehåller amfibolit, bland annat prov där en intrusiv ursprungsbergart har tolkats. Rikstäckande berggrundsdata redovisar också amfibolit i den svekokarelska berggrunden. De dokumenterade exemplen gör inte ett magmatiskt ursprung obligatoriskt för alla amfiboliter.

Basalt, diabas eller gabbro kan genom metamorfos få helt ny mineralogi. Mineralen ombildas och nya kristaller växer. Vid lämpliga förhållanden utvecklas en bergart rik på hornblände och plagioklas. Den tidigare bergarten kallas protolit; en mafisk, alltså järn- och magnesiumrik, magmatisk protolit är vanlig men inte nödvändig för namnet amfibolit.

Amfibolit ska inte blandas ihop med *amfibolitfacies*. Facies är ett begrepp för tryck- och temperaturförhållanden; bergartsnamnet amfibolit beskriver framför allt mineralogin. En enskild amfibolit är därför inte ensam ett fullständigt faciesbevis.

Amfibolit är oftast mörkgrön till svart och medel- till grovkornig. Avlånga mörka amfibolkorn, ofta hornblände, kan ligga tillsammans med ljusare plagioklas. Kornen kan ligga utan tydlig riktning eller vara orienterade så att bergarten får en riktad struktur, foliation. Foliation är vanlig men inte obligatorisk.

Granat, kvarts och andra mineral kan förekomma beroende på ursprungsbergart och metamorf utveckling. Därför finns ingen enda färg eller kornstorlek som identifierar alla amfiboliter.